Archive | blog

RSS feed for this section

Allt hänger ihop

Vi har precis påbörjat det nya året 2019. Har ni bestämt er för några nyårslöften – en ny diet, mer träning? Vi väljer alltid väldigt drastiska ändringar istället för att först försöka hitta balansen i vardagen, lära oss mer om oss själva, lära oss mer om hur våra kroppar reagerar och varför de reagerar som de gör. Allting vi gör har sin reaktion och sina konsekvenser på och i kroppen. Drastiska förändringar, har drastiska konsekvenser. Det som känns bra just nu för stunden, kan ha en negativ påverkan i längden.

Har någon av er någon gång börjat lova att äta ”bättre” (någon drastisk diet, ta bort kolhydrater etc.) och kanske träna mer, men inte brytt sig så mycket om t ex avslappning? Avslappning – vem har tid till det? Samtidigt förändrar man ingenting i vardagen – samma stress, lika många plikter eller t o m fler än innan, jobb som slutat ge glädje och känslan av att man aldrig riktigt hinner!

Kvällar… Efter man nästan hunnit klart allt och lagt barnen blev klockan nio, men man vill ändå ha lite tid till sig själv, för att kanske glo på sin mobil (Facebook, Instagram o s v, man måste ju hålla sig uppdaterad och klicka ”like”) eller kanske titta på en serie. I sängen hamnar man kanske vid elva och det tar tid att somna för huvudet snurrar. På natten vaknar man och tänker på jobbet och känner redan ångesten komma krypande över att öppna inkorgen dagen efter. Hann jag med allt jag skulle igår? Och så kommer morgonen. Man trycker för fullt på gasen, ingen broms. Kraften minskar, immunförsvaret minskar, glädjen minskar, stresståligheten minskar, sömnbristen ökar och irritationen ökar… Men jag väl har en bra diet och tränar hårt?!

Been there, done that.

Vad kan vi göra istället? Läs gärna artikel “Allt hänger ihop” av Anna Hallén. Börja där, att förstå lite mer hur din kropp fungerar.

Min nyårslöfte är att ha mer tålamod för mina barn. Var ska jag börja? Från mig själv :-). Tack Maria för tipset 😉

Allt hänger ihop!

 

Little Frog Beloved är här!

(Text in English further down)

Är det ett bättre sätt att börja Jul nedräkning, om inte med påfyllning i butiken?

Fantastiska LittleFrog Jacquard vävda Bärsjalar Beloved finns äntligen i Millames butik! Vacker design och högsta kvalitet, till sjalen medföljer också en bärväska i samma design.

Just nu har fyllde vi på med många nyheter i Butiken  sjalar, bärskydd, böcker – Välkommen att ta en titt!

Vi bjuder på 10% rabatt med koden JULBELOVED ;-). Erbjudande gäller tom 24e december.

 

Is it a better way to start Christmas countdown, if not with a refill in the shop?

Stunning LittleFrog Jacquard Wraps Beloved finally found their way to Millame’s shop! Beautiful design and top quality wraps, which come with a carrier bag in the same design.

Right now we have many news in the shop wraps, fleece covers, books – welcome to take a look!

We offer 10% discount with the code JULBELOVED ;-). Offer valid until December 24th.

Amma eller inte

I måndags avslutades en till amningskurs med 21 fantastiska deltagare: mammor, pappor, partners, barnmorskor och till och med en blivande hjälpmamma och amningskursledare; Linnea.

Tusen tack för att jag fick vara med denna korta stund på er resa och lycka till i framtiden. Jag hoppas att kunskapen från kursen kommer att underlätta för er amningsstart, hantera eventuella utmaningar och ger er större förståelse för kroppens naturliga processer.

Kom ihåg: andas, kramas, lita på er instinkt och era bebisars instinkt. De vet vad de gör!

Tillsammans kan vi främja amningen i Sverige!

Nationella och internationella rekommendationer är 6 månader hel amning, men tyvärr ser statistiken i Sverige inte alls bra ut.  Vid 2 månaders ålder hel ammar bara 62,9 % barn. Vid 6 månaders ålder hel ammar 13,7 %! Vi är så duktiga på att följa alla rekommendationer men i detta fall gör vi inte det. Varför? Skulle ni kunna hjälpa mig att svara på den frågan?

Se gärna hela rapporten på Socialstyrelsen Statistik om amning

Amningshjälpen

Man pratar väldigt mycket om jämställda förhållanden. På sistone hörde jag också att man mot argumenterar amningens fördelar. Tror ni att det påverkar statistiken?
Det händer att amningen inte fungerar och man kan inte amma. Visa mammor vill inte amma, av olika anledningar och det har de rätt till. De tar säkert ett beslut baserat på deras situation och information de har. Det är så klart vi själva och våra barn som bestämmer i slutändan. Det är därför det är så oerhört viktigt, att innan man tar ett beslut att välja bort amningen med vilje, känna till kunskapen om:

  • Amningens fördelar
  • Anknytning – amning är ett fantastiskt verktyg för att bygga anknytning till barnet (Mellanlandning)
  • Pappas/partners roll i samband med amningen, hur kan de vara delaktiga i amningen och hur kan de bygga anknytning med barnet på ett annat sätt
  • Jämställt förhållande – hur ser jag det? Ett jämställt förhållande är ett förhållande där man pratar med varandra, respekterar varandra och visar närhet. Jämställt förhållande betyder inte för mig att dela jämt på allt. Hos heterosexuella par måste man ta hänsyn till biologiska skillnader. Varje pars situation är personlig och speciell, det finns inga rätt och fel, finns inga fasta mönster man ska följa. Släpp ”måste” och ”så ska det vara”, släpp alla manualer och lyssna på varandra, samt på era barn. Ingen vet bättre än ni själva. Hur vill NI ha det? Med all ”vägledning” man får från alla runtomkring, blir man väldigt förvirrad. På sistone läste jag om en ny bok, som säger att man kan slopa amningen, för att ha det mer jämställt hemma. Samma bok motargumenterade amningens fördelar och svartmålade våra fantastiska hjälpmammor, som jobbar helt ideellt för att hjälpa andra. Ska vi kanske också gå tillbaka till 30- talets uppfostringsprinciper, att härda våra barn? (Nära betyder inte närhet)
    Då kommer inte finnas en risk att en förälder ”skämmer bort” barnet mer än den andra föräldern. Man skulle också ha mycket mer tid över för att planera våra jämställda förhållande och läsa handböcker. Nej! Gör det som fungerar hemma hos er, lyssna på er och era barn. När barnet vill amma eller få närhet, lyder föräldrars instinkt automatiskt. Sätt er ner, andas, kramas och lyssna på vad hjärtat säger.
  • När bebisen ska börja äta något mer än bröstmjölk, hur gör man det, när barnet är redo för fast föda.
  • Amning och gå tillbaka till jobbet / dela på föräldraledigheten

Nu för tiden lever vi oftast väldigt separerade, föräldrarna med sina barn kan förlita sig bara på sig själva, eller man tror åtminstone så. Vi har svårt att be om hjälp och vi har svårt att ta emot hjälp.
Med hundratals omdömen, information från omvärlden, tappar vi någonstans våra egna instinkter och börjar misstro på oss själva. Andra vet bättre…. Allting som borde vara naturligt, som är egentligen är inskriven i vår genetik, blir väldigt avlägset och oförståeligt. För att förstå grunderna av amningen, måste vi gå en amningskurs. För att ha förståelse till vår kroppsförmåga att föda naturligt, måste vi gå förlossnings-förberedande kurser. Men kunskapen fanns innan i samhället, vi lärde oss från varandra, från syster, mor, moster, mormor.

Läs gärna:
Breastfeeding a matter of human rights
Breast milk… the ‘accidental’ cure for cancer
Impact of breast milk on IQ, brain size and white matter development

Amningskurs för blivande föräldrar 29:e okt Malmö

Amningskurs för blivande föräldrar – amning, anknytning och föräldraskap den första tiden
Start 29:e okt, Malmö

Nya datum till våra populära amningskurser!

New dates for breastfeeding courses in Malmö!

Blir tryggare inför amning och det nya livet med en liten bebis. Här pratar vi om så mycket en amning.

Välkommen med anmälan till Sensus.

Kursen består av 9 timmar som är oftast fördelade till 3 träffar. Kursen kostar 800 kr per person eller par. Det finns alltid en gratisplats per kurs för blivande mamma eller par. Motivering ska skickas till arbetsgrupp@amningskurs.amningshjalpen.se. För mer information besök Amningshjälpen sida eller Sensus.

Nya datum:

Okt 29, Nov 5, Nov 12 kl 16:30 – 19:30 anmäl dig
Stöd amningen, sprid information om kursen och dela affischen!
Välkommen

Bära-Barn Historia

Från James Jowers fotografi

Vad betyder baby-wearing? Precis vad det låter som. I direkt översatt betyder det att klä sig i barn.

Att bära barn bör vara lika naturligt för människor, som att använda kläder. Enligt mig, ger därför, det svenska namnet inte den kompletta bilden. Att bära barn kan man göra på olika sätt, även med bara händer (In-arms carring). ”Baby-wearing” betyder för mig närhet, den magiska närheten :-). Därför använder jag den engelska formen baby-wearing.

Under graviditetens nio månader, har bebisen varit med om allting som mamman varit med om. Övergången till jordelivet kan vara så mycket mjukare och lättare om man kan fortsätta ett tag till. Jag kallar det ”mellanlandning”.

Att bära barn är naturligt och inskrivet i vår genetik.

”Att bära barn är en gest av kärlek och kanske det enda sättet på vilket mamman kan visa kärlek till sitt barn.”
Donald Woods Winnicott  1896-1971, engelsk barnläkare och psykoanalytiker

Privat bild: Olga med sin son på Derby Jägersro 2014


DE FÖRSTA MÄNNISKORNA/NOMADERNA

Sedan människor funnits på jorden, har de fått bära på sina och andras barn. Barn har alltid blivit burna, det är inget nytt.

Australopithecus Afarensis

Vi härstammar alla från nomadiska, savann-bosatta, jägare-samlare som under 25 miljoner år utvecklats till en upprätt, bi-pedal människa. Vi kommer ifrån ”hominoidis” som var fyrfota och täckta med hår (6,5 millioner år sedan). Det var lätt för bebisar att hålla sig fast på mammas rygg under resan. Den första art som gick upprätt var Australopithecus Afenrensis. De kommer från Hominoidis för cirka 4 millioner år sedan. Människor migrerade, flyttade på sig och nu kunde de täcka stora avstånd snabbare för att hitta näring. De var tvungna att bära på maten, ifall de inte kunde hitta något under resan, samt bära på sina unga. Bebisarna föddes outvecklade, de var/är väldigt beroende av andra.

Efter ha fött barn om man inte orkade röra på sig, då hade man ingen chans att överleva. Bebisen kom ut, så fick man komma till livet så fort som möjligt. Det handlade om överlevnad. När man migrerade fanns bara en skillnad, man hade med sig något på magen, ryggen, höften eller armen. Det gick inte heller att lämna ungen från sig, rovdjur kunde komma och ta den, samt visste man bara att så ska det vara, hålla ungen nära. Bebisarna var lugnare. Man visste att bebisens gråt skulle kunna locka predators.

Att stå upprätt på båda fötterna betydde att grepp reflexen var nackdelen och blev förminskad. Händerna utvecklades och liknade inte längre fötter. På grund av naturligt urval för hårlöshet (se nedan ”The Naked Love Evelutionary Theory” James Giles 2011) fanns det också inget att hålla fast vid. Man tror att hårlöshet utvecklades cirka 1 miljon år innan uppfinningen av kläder. På grund av den energi förlust från att bära ett spädbarn utan användning av sjal/sele, skulle detta ha varit en av de första kläderna att vara uppfunna. Att använda en hjälpmedel till att bära barn var alltså ett av de första och mest grundläggande verktyg framtagna av människan. Människor rätt snabbt förstod att det är mycket lättare att använda verktyg för att bära barn, istället att använda bara armarna.

Human evolution. Från Pinterest

Från: Onya Baby

I 2007 har Dr Cora Wal-Scheffer, biologi och antropologi professor i USA publicerat hennes forskning ”Infant Carrying: The Role of Increases Locomotory Costs in Early Tool Development”, var hon skriver bland annat att bära ett spädbarn i armarna utan användning av en bärdon skapar 16% större kalori förbränning och bränner mer energi än även laktation. [i]

Från Pinterest

De första verktygen var gjorda från naturmaterial som bark, löv och djurhudar. Vävt tyg kom mycket mycket senare.

Från Pinterest

Sedan jägare-samlare folk upptäckte jordbruket och blev mer fastbosatta, förändrades mönstren för att bära på spädbarn. Kvinnor jobbade, hjälpte till i hushållet direkt efter förlossningen. Det fanns ingen mammaledighet. Dock blev många barn fortfarande ständigt burna i vissa samhällen, som visste att detta skulle öka chansen för överlevnad för dem. Ibland sele/näst var hängd från trädet nära platsen där mamma jobbade, ibland andra större barn eller äldres tog hand om de minsta och mamman kom tillbaka när det var dags att amma.

Efter hand har man också förstått att det finns andra fördelar med att bära barn. De första människor viste det, de visste det med ren instinkt. Beröring har länge instinktivt förståtts av mödrar som en av de viktigaste barnavårds verktygen.

Från Pinterest

Från Pinterest & Visualphotos.com

Nuförtiden måste människor ofta få ett bevis och sen tror de på det. Samhället och alla ”förebilder” gör att vi tappar vår instinkt. Jag är glad att det kommer mer och mer trender att börja lita på sig själv, sina känslor och sin instinkt igen.

Bilder när barn var burna i ett tyg stycke/sling kan man hitta i egyptiskt konstverk (2000 förre Kristus) som är daterade tillbaka till Faraon tider och har använts i många ursprungskulturer.

Från Brooklyn Museum, Woman with a Baby Stacking Fruit, ca. 670-650 B.C.E.


VAGNAR

William Kent’s stroller

När var vagnen uppfunnen? Och vad gjorde man innan dess?

”Mobil enhet för att transportera barn” (METB) = vagn har utformat engelsk trädgårds och inrednings arkitekt William Kent i 1733. Han designade den för The Third Duke of Devonshire.  Vagnen var rikt dekorerad och tänkt att vara dragen av en get eller ponny.  Hans uppfinning blev populär och snart hade andra vagnar dykt upp i England. Men de var ändå designade för att var dragna av en get, ponny eller hund.  Designen började ändra sig och handtaget blev monterat. Kungliga familjen blev intresserad av den ovanligt fordon och efteråt andra rika familjer i England. 100 år senare, 1840 talet, Queen Victoria köpte tre vagnar i Hitchings Baby Store i Ludgate Hill. Tack vare henne började en riktig vagn-boom. Olika vagndesigns hade namn på olika kända kungahus. Ah just det, rika. Vagnar var tillgängliga bara för de rika. Om inte vagnar, hade de rika en barnskötare 24 timmar om dagen. Vem var den riktiga mamman? Och vad gjorde de fattiga? De fick bära på sina barn :-).

William H. Richardson Baby Buggy

I början var vagnar rätt farliga, instabila och höga. William H. Richardson har sommaren 1889 designat och patenterat en vagn som gav början till nuvarande vagnar. Det var ett genombrott.

I 1920 talet har relativt lätta barnvagnar till rimligt pris blivit massproducerade i västvärlden, vilket har reducerat barnets tid i armarna ännu mer.

Det är fortfarande så att vagninköp är en av de svåraste, viktigaste och dyraste beslut som en förälder måste ta. Och det finns massor att välja från. När jag och min man skulle köpa den första vagnen till vår dotter Milla, rymde vi nästan i panik från barnaffären. Vi trodde att vi kommer in, köper en vagn och går. I butiken, som var otroligt stor, med tusentals barnartiklar (och man behöver väl alla?), fanns många föräldrar som ”provkörde” vagnar. Provkörde?!

En vagn kostar nu runt 10 000 kr! Man kan köpa en begagnad bil för de pengarna! Designen, det kan vara bara färgen, ändrar sig varje år, och då kostar vagnen mer.

En dyr vagn är en symbol av prestige, en symbol av status. Övertygelse att Baby-wearing är något som ”fattiga” människor gör fanns i början när vagnen var uppfunnen och tyvärr kan man stötta på den uppfattningen fortfarande, dock det glädjer mig att mindre och mindre. Bärsjalar får stämpeln ”hippi”, ”svåra att använda”. Men vad händer med tjocka instruktionsböcker till vagnar?

Jag förkastar inte vagnar. Jag tycker att det är bra att variera, men jag vet också att bebisen behöver mycket närhet.


BARNVÅRD PÅ 1800-1900 talet

Från Pinterest

Det fanns också en övertygelse att man skämmer bort barnen när man bär på dem. På slutet av 1800 talet och början på 1900 talet började man demonisera beröring. Förlossningar flyttades till sjukhus, myndigheterna, professorer och läkare började styra barnuppfostran och tex amning. Det fanns rekommendationer, böcker och guider om barnvård, varpå beröring, gungande och svarande på barnets gråt blev illustrerat som fel beteende. Bebisen tog ifrån mamman direkt efter förlossningen, för att kvinnan behövde ”vila”. Barn skulle härdas, sova själva, inte bortskämmas. Föräldrarna behövde avkoppling och egen tid på kvällarna. Amning och barnavård skulle vara en plikt utan njutning. Mammorna skulle istället ta hand av hushållet. 1930-talet Alva Myrdal förespråkade de nya uppfostringsprinciperna: ”Därför får den moderna mamman stålsätta sig och fasthålla vid sin princip att hennes baby skall vara ensam utom vid söktiderna.”[i]

Det var många bebisar som då dog från sjukdomen ”marasmus” (wasting away, infant atrophy, undernäring, svält). Man kopplade det inte med brist på beröring. Beröring, svar till gråt, matning på begäran betraktades som djuriska impulser. De flesta mödrar kände att det var fel men vem var de att säga emot myndigheterna? Tack och lov många gjorde det. Idag vet vi att närhetsbehov är en av de viktigaste spädbarns behov. De kan inte leva utan den. På brösten hos en vuxen, har ett spädbarn trygghet, värme, någon som kan förflytta den, näring – allt de behöver för att kunna överleva. Man kan inte bortskämma ett barn, genom att uppfylla deras grundläggande behov. Kängurumetoden är en av de starkaste bevis på det.


BABY-WEARING’s BÖRJAN

Från Pinterest

Men innan William kom på hans ide med den mobila enheten, då fick människor bära på sina barn.

I traditionella kulturer bär man fortfarande på sina barn dagligen. Så här kommenterade afrikanska kvinnor när de såg en barnvagn:

” (…)en kall bur fylld med onödiga skallror, mugghållare och speglade strålkastare. Föreställ ett barn som stoppade in i en sådan grej och sköt runt staden som något slags husdjur.”  ”De kan inte sitta som klumpar” (Washington Post, publishes 20:e maj 2004, Emily Wax)

Barnvagnar blev ett fiasko i Nairobi och en förolämpning mot traditionen (abhorrent fad = avskyvärda modefluga).

En afrikansk barnläkare gav en omdöme att barnvagnar kan skada relationen mellan en mor och ett barn. ”(…) vagnen är för att skjuta barnet ifrån sig” – säger han – ”Barnet på ryggen följer modern i värme och komfort. Barnet känner sig tryggare och säkrare människor är lyckligare människor.”  När de behöver mat, finns maten där. Det räcker bara att flytta dem från ryggen fram och lyfta på trojan. Vem behöver en mugghållare? Många människor i Nairobi sade att de tycker att enheten skulle vara bara ett annat exempel på när afrikaner adopterar de värsta industrialiserings vanorna.

”Vad händer härnäst? De kommer att berätta för oss att sluta amma offentligt? Aldrig i livet” – säger Carol Mandi, East African women’s magazine EVE VD.[i]

Olika bärsjalar och bärselar började komma i användning i västvärlden1960 talet. Då återgick man också till mildare mer medkännande form av föräldraskap, som var också instinktiv.

Ann Moore Snugli

Erika Hoffmann Didymos 1976

Den första strukturerade bärselen var utvecklad 1969 av Ann Moore i Amerika. Hon kallade sin sele ”Snugli”. Hon baserade sin design på när hon såg afrikanska kvinnor att bära barn, när hon jobbade på Peace Corpus som volontär i Togo, Väst Afrika. Den liknade lite en podeagi.

1970 talet bildades det första tyska företagen med vävda sjalar, Didymos, efter grundare Erika Hoffman fick mexikan rebozo.

1981 i Hawaii Rayner Garner uppfann för sin fru Sachi en sling med två ringar och vadderade kanter för att bära barn – en RINGSLING / RINGSJAL. Hans design blev otroligt populär och använd. 1985 köpte upp Dr

Rayner Garner & Sachi – Ringsling

William & Martha Sears

William Sears, en amerikansk barnläkare, rättigheterna och fortsatte

att tillverka och popularisera ringsjalar. Dr. Sears har skapat ett uttryckt ”attachment parenting”. Baby-wearing är en av de principerna. Det var hans fru Martha som hittade på namnet ”baby-wearing”.

Jean Liedloff

1970 skrev amerikanen Jean Leidloff boken ”The Continuum Concept” efter många år i djungeln i Venezuela och observation av inhemska

Maria Blois “Babywearing”

människor. Hennes bok uppmuntrade utvecklingen mot mer empatiskt föräldraskap. Hon uppfann och pratade om en fas av ett barns liv ”i famnen” (in arms), när bebisar är helt och hållet beroende av andra människor och de har medfödd förväntan att vara hållna.

År 1981 kom en riktig baby-wearing revolution. Då kom också en av de första böckerna i detta ämne ut av Maria Blois, doktor från Texas.

I början av 1990 talet, skapades en modern bär-påse (pouch) i Hawaii.

Kinesisk MeiTai har funnits i en eller annan form i århundraden, men den blev inte populär i västvärlden tills det var moderniserat med vaddering och andra justeringar. MeiTai blev först populär och väl känd i mitten av 2003, dock i 1970-1980 LLL magazin (La Leche League – New Zeland mom till mom stödgroup) publicerade en instruktion till hemmagjort MeiTai.

MeiTai LLL New Zealand 1970-80

Privat bild FWCC instruktion

Men våra långa vävda sjalar är en västvärldens uppfinning. Vi tycker om att ha en extra säkerhet i form av axelband.

Sedan 80 talet har baby-wearing stigit och stigit i popularitet. De är inte bara ergonomiska och bekväma men de är även moderna.

2011 kom ”The Naked Love Evolutionary Theory” (James Giles, 2011, filosof och psykolog) som påstår att en av anledningarna att första människorna borttappade kroppshåret är mödrars vilja att bära sitt barn, vilken var förstärkt av njutning av hud mot hud kontakt. Denna teori stöder tanken att mänskliga spädbarn över miljontals år utvecklade en förväntan om intim och ständig kontakt med en annan människa. Alltså som nämnts tidigare, att bära barn är naturligt och inskrivet i vår genetik.[i]

När jag började mitt jobb som bära-barn rådgivare i Sverige året 2013, fick jag många skeptiska blickar. Sjalar? Nej. Popularitet långsamt ökade, för att äntligen blomma året 2017. Men bära barn historia i Sverige tar vi en annan gång.


OLIKA METODER ATT BÄRA-BARN

Olika metoder att bära barn har utövats i århundraden runt om i världen.

Det finns många metoder och många verktyg för att bära barn. Nästan alla kulturer har egna. De är designade för att mötta kulturella/traditionella vanor att bära barn i olika positioner, geografiska och klimat behov, samt typ av arbete som mödrar utför.  I varmare klimat behöver bebisar äta oftare för att undvika uttorkning. I kalare klimat brukar bebisarna äta mindre ofta under dagen, därför kan sele/bräda/korg till och med vara hängd i trädet medan mamma jobbar.

Cradleboard

Cradelboardindian (Native American), på ryggen och man kunde sätta fast den på hästsadeln. Man använde dem tills barnen kunde gå från etnografiska traditionen, dock fortsatte många mammor att använda cradelboard långt efter barnet fyllde 1 år. Remmar säkrade bebisen inne och mjuka naturliga material som lavar, mossa och strimlad bark, användes som dämpning och blöjor. Cradelboard var antingen utklippt från platta träbitar eller vävd av flexibla kvistar som vide och hassel, och vadderade med mjuka, absorberande material. Utformningen av de flesta cradleboard är en platt yta med barnet insvept tätt till den. Det oftast kan endast röra sitt huvud.

Aborigin använde något liknande, en barnsele gjort från bark, men utan täckande tyg.

Maori

Maori (ursprungs befolkning av New Zealand) mammor bär sina barn i et tyg/duk inuti kappan (pueru = cloak) eller i Pikau gjort av linne (flax) – knyttekniken liknar enkel ryggsäck. För Maori var barnen heliga och de var beskyddade. Baby pojke var buren av sin pappa. Annars var mödrar en huvud bärare. Mor och far föräldrar hjälpte också till.

Guatemala. Från Pinterest

Rebozo (Mexico) – kvadratisk vävt tyg bundet över ena axeln med barn oftast på ryggen. Alla kvinnor använde rebozo som sjal även utan bebis. Färgglad vävd bomull. Bebisen kan vara buren fram, på ryggen eller höften. Manta (Peru) – ligger på båda axlarna som mantel, barnet sitter högt på ryggen. Parraje (Guatemala) – liknar rebozo

Amauti. Från Pinterest

Amauti (Inuit – Alaska/Canada) – tjock arktisk jacka med baby ficka på ryggen, barnet får även plats under oversize luva. Kanske inte så praktiskt till att amma i men håller bebisen värm.

Bilum (Papau New Guinea) – en nätpåse hölls från pannan med barnet hängande på baksidan (mycket stark nacke!)

Selendang (indonesia) – lång dekorerad (ornated) sjal (wrap)

Bilum. Från Pinterest

Siol Fagu (Welsh) – amningsjal / warm sjal, använd av både man och kvinnor för att bära barn

Indonesia. Från Pinterest

Etiopien – en filt med remmar på toppen, liknar Onbuhimo

 

Khanga eller kitenge (Africa) – kort kläddplagg knuten rund bröstkorgen, så att baby sitter lågt på ryggen. De är en del av utklädde, som man har på sig även utan bebis. Man använder de som förkläde, filt.

India – kvinnor knut bebisarna i delen av deras ”sari”

 

Hmong Vietnam. Från Pinterest

Borneo – korgar

 

Asia – Kvadratisk eller rektangel tyg med remmar på alla hörn. Onbuhimo (Japan). I Japan kvinnor använde också deras ”Obi’s” (sash/skärp till Kimono) för att bära barn på deras ryggar. Podeagi (Korea). Hmong (Vietnam). Met-tai (Kina). Bei (Kina)

Europeiska föräldrar – använde en blandning av påsar/väskor (pouches), för att nästan helt övergå till sjalar & selar

 

Privat bild

© Millame 2018


Referenser:

[i] Infant Carrying: The Role of Increased Locomotory
Costs in Early Tool DevelopmentWall-Scheffler, C.M et al (2007), Dr Cora Wal-Scheffer, proffessor of biologi &antraphology, USA
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ajpa.20603
Publication to download https://wallscheffler.files.wordpress.com/2009/08/wall-scheffler-et-al-2007-baby-carrying1.pdf

[i] “Amning i vardagen” Marit Olander

[i] African mothers see baby strollers as abhorrent fad
http://www.sfgate.com/news/article/African-mothers-see-baby-strollers-as-abhorrent-2757589.php

[i] Hairless Skin and Romantic Love: The Naked Love Theory
http://www.scienceifrelationships.com/home/2012/5/8/hairless-skin-and-romantic-love-the-naked-love-theory.html
Naked Love: The Evolution of Human Hairlessness – James Giles
http://philpapers.org/rec/GILNLT

Böcker:
“Beloved Burden. Baby-wearing around the world” I.C Van Hout
“Why Babywearing Matters” Rosie Knowles
“A Baby Wants to be Carried” Evelin Krkilionis
“Babywearing” Maria Blois

Bilder:
Pinterest
https://www.flickr.com/photos/george_eastman_house/sets/72157608512488080/
http://www.columbia.edu/itc/anthropology/v1007/2002projects/web/australopithecus/austro.html
https://onyababy.com/2013/04/evolutionary-parenting-babywearing/
https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/3518
https://aaregistry.org/story/baby-buggy-patented/
http://www.inventricity.com/ann-moore-inventor
https://www.didymos.com/en/about-didymos/didymos-wrap-sling-the-original-since-1972/didymos-over-the-years/
https://blogkoalinha.wordpress.com/tag/rayner-garner/
https://www.askdrsears.com/topics/parenting/attachment-parenting
http://doorofperception.com/2013/07/jean-liedloff-the-continuum-concept/
https://dunedinbabywearinglibrary.wordpress.com/background/
http://www.native-languages.org/cradleboard.htm
http://dinosauriens.info/?u=The+History+of+Babywearing

Länkar:
Here is a tribe
http://kefasberlin.se/articles-artiklar/here-s-a-tribe.html
What a new baby expects- from birth to going home
http://www.bellybelly.com.au/baby/what-your-baby-expects
The History of Babywearing and “Modern” Slings
History of babywearing
http://www.amawrap.com/history-of-babywearing/
The History of Babywearing
http://wrapbabyboutique.com
A peek in to the past: touching our babies
https://theotherbabybook.wordpress.com/2012/08/13/a-peek-into-the-past-touching-our-babies/
A History of Babywearing
http://wearingyourbaby.co.nz/history/
The History of Babywearing
http://www.gentleparenting.co.uk/kc/the-history-of-babywearing/
A Brief History of Babywearing
http://hybridastamama.com/2013/06/a-brief-history-of-babywearing.html
Baby What? A Short History of Babywearing
http://www.bynature.ca/baby-slings-history.html
Rebozo: A beautiful tale on discovering babywearing
http://bwichicagoland.wordpress.com/2011/01/12/rebozo-a-beautiful-tale-on-discovering-babywearing/
The Evolution of Babywearing
http://evolutionofbabywearing.wordpress.com/tag/early-infant-carriers/
Evolution, parenting and babywearing…
http://onyababy.com/2013/04evolutionary-parenting-babywearing/
The Baby Stroller: A Visual History
http://thebirdfeednyc.com/2011/11/28/the-baby-stroller-a-visual-history
Baby transport
http://en.m.wikipedia.org/wiki/Baby_transport
The History of Strollers – Rolling Along!
http://www.thehistoryof.net/history-of-strollers.html
Babywearing
http://en.wikipedia.org/wiki/Babywearing
Babywearing
http://en.m.wikipedia.org/wiki/Babywearing