Vad betyder baby-wearing? Precis vad det låter som. I direkt översatt betyder det att klä sig i barn.
Att bära barn bör vara lika naturligt för människor, som att använda kläder. Enligt mig, ger därför, det svenska namnet inte den kompletta bilden. Att bära barn kan man göra på olika sätt, även med bara händer (In-arms carring). ”Baby-wearing” betyder för mig närhet, den magiska närheten :-). Därför använder jag den engelska formen baby-wearing.
Under graviditetens nio månader, har bebisen varit med om allting som mamman varit med om. Övergången till jordelivet kan vara så mycket mjukare och lättare om man kan fortsätta ett tag till. Jag kallar det ”mellanlandning”.
Att bära barn är naturligt och inskrivet i vår genetik.
”Att bära barn är en gest av kärlek och kanske det enda sättet på vilket mamman kan visa kärlek till sitt barn.”
Donald Woods Winnicott 1896-1971, engelsk barnläkare och psykoanalytiker
DE FÖRSTA MÄNNISKORNA/NOMADERNA
Sedan människor funnits på jorden, har de fått bära på sina och andras barn. Barn har alltid blivit burna, det är inget nytt.
Vi härstammar alla från nomadiska, savann-bosatta, jägare-samlare som under 25 miljoner år utvecklats till en upprätt, bi-pedal människa. Vi kommer ifrån ”hominoidis” som var fyrfota och täckta med hår (6,5 millioner år sedan). Det var lätt för bebisar att hålla sig fast på mammas rygg under resan. Den första art som gick upprätt var Australopithecus Afenrensis. De kommer från Hominoidis för cirka 4 millioner år sedan. Människor migrerade, flyttade på sig och nu kunde de täcka stora avstånd snabbare för att hitta näring. De var tvungna att bära på maten, ifall de inte kunde hitta något under resan, samt bära på sina unga. Bebisarna föddes outvecklade, de var/är väldigt beroende av andra.
Efter ha fött barn om man inte orkade röra på sig, då hade man ingen chans att överleva. Bebisen kom ut, så fick man komma till livet så fort som möjligt. Det handlade om överlevnad. När man migrerade fanns bara en skillnad, man hade med sig något på magen, ryggen, höften eller armen. Det gick inte heller att lämna ungen från sig, rovdjur kunde komma och ta den, samt visste man bara att så ska det vara, hålla ungen nära. Bebisarna var lugnare. Man visste att bebisens gråt skulle kunna locka predators.
Att stå upprätt på båda fötterna betydde att grepp reflexen var nackdelen och blev förminskad. Händerna utvecklades och liknade inte längre fötter. På grund av naturligt urval för hårlöshet (se nedan ”The Naked Love Evelutionary Theory” James Giles 2011) fanns det också inget att hålla fast vid. Man tror att hårlöshet utvecklades cirka 1 miljon år innan uppfinningen av kläder. På grund av den energi förlust från att bära ett spädbarn utan användning av sjal/sele, skulle detta ha varit en av de första kläderna att vara uppfunna. Att använda en hjälpmedel till att bära barn var alltså ett av de första och mest grundläggande verktyg framtagna av människan. Människor rätt snabbt förstod att det är mycket lättare att använda verktyg för att bära barn, istället att använda bara armarna.
I 2007 har Dr Cora Wal-Scheffer, biologi och antropologi professor i USA publicerat hennes forskning ”Infant Carrying: The Role of Increases Locomotory Costs in Early Tool Development”, var hon skriver bland annat att bära ett spädbarn i armarna utan användning av en bärdon skapar 16% större kalori förbränning och bränner mer energi än även laktation. [i]
De första verktygen var gjorda från naturmaterial som bark, löv och djurhudar. Vävt tyg kom mycket mycket senare.
Sedan jägare-samlare folk upptäckte jordbruket och blev mer fastbosatta, förändrades mönstren för att bära på spädbarn. Kvinnor jobbade, hjälpte till i hushållet direkt efter förlossningen. Det fanns ingen mammaledighet. Dock blev många barn fortfarande ständigt burna i vissa samhällen, som visste att detta skulle öka chansen för överlevnad för dem. Ibland sele/näst var hängd från trädet nära platsen där mamma jobbade, ibland andra större barn eller äldres tog hand om de minsta och mamman kom tillbaka när det var dags att amma.
Efter hand har man också förstått att det finns andra fördelar med att bära barn. De första människor viste det, de visste det med ren instinkt. Beröring har länge instinktivt förståtts av mödrar som en av de viktigaste barnavårds verktygen.
Nuförtiden måste människor ofta få ett bevis och sen tror de på det. Samhället och alla ”förebilder” gör att vi tappar vår instinkt. Jag är glad att det kommer mer och mer trender att börja lita på sig själv, sina känslor och sin instinkt igen.
Bilder när barn var burna i ett tyg stycke/sling kan man hitta i egyptiskt konstverk (2000 förre Kristus) som är daterade tillbaka till Faraon tider och har använts i många ursprungskulturer.
VAGNAR
När var vagnen uppfunnen? Och vad gjorde man innan dess?
”Mobil enhet för att transportera barn” (METB) = vagn har utformat engelsk trädgårds och inrednings arkitekt William Kent i 1733. Han designade den för The Third Duke of Devonshire. Vagnen var rikt dekorerad och tänkt att vara dragen av en get eller ponny. Hans uppfinning blev populär och snart hade andra vagnar dykt upp i England. Men de var ändå designade för att var dragna av en get, ponny eller hund. Designen började ändra sig och handtaget blev monterat. Kungliga familjen blev intresserad av den ovanligt fordon och efteråt andra rika familjer i England. 100 år senare, 1840 talet, Queen Victoria köpte tre vagnar i Hitchings Baby Store i Ludgate Hill. Tack vare henne började en riktig vagn-boom. Olika vagndesigns hade namn på olika kända kungahus. Ah just det, rika. Vagnar var tillgängliga bara för de rika. Om inte vagnar, hade de rika en barnskötare 24 timmar om dagen. Vem var den riktiga mamman? Och vad gjorde de fattiga? De fick bära på sina barn :-).
I början var vagnar rätt farliga, instabila och höga. William H. Richardson har sommaren 1889 designat och patenterat en vagn som gav början till nuvarande vagnar. Det var ett genombrott.
I 1920 talet har relativt lätta barnvagnar till rimligt pris blivit massproducerade i västvärlden, vilket har reducerat barnets tid i armarna ännu mer.
Det är fortfarande så att vagninköp är en av de svåraste, viktigaste och dyraste beslut som en förälder måste ta. Och det finns massor att välja från. När jag och min man skulle köpa den första vagnen till vår dotter Milla, rymde vi nästan i panik från barnaffären. Vi trodde att vi kommer in, köper en vagn och går. I butiken, som var otroligt stor, med tusentals barnartiklar (och man behöver väl alla?), fanns många föräldrar som ”provkörde” vagnar. Provkörde?!
En vagn kostar nu runt 10 000 kr! Man kan köpa en begagnad bil för de pengarna! Designen, det kan vara bara färgen, ändrar sig varje år, och då kostar vagnen mer.
En dyr vagn är en symbol av prestige, en symbol av status. Övertygelse att Baby-wearing är något som ”fattiga” människor gör fanns i början när vagnen var uppfunnen och tyvärr kan man stötta på den uppfattningen fortfarande, dock det glädjer mig att mindre och mindre. Bärsjalar får stämpeln ”hippi”, ”svåra att använda”. Men vad händer med tjocka instruktionsböcker till vagnar?
Jag förkastar inte vagnar. Jag tycker att det är bra att variera, men jag vet också att bebisen behöver mycket närhet.
BARNVÅRD PÅ 1800-1900 talet
Det fanns också en övertygelse att man skämmer bort barnen när man bär på dem. På slutet av 1800 talet och början på 1900 talet började man demonisera beröring. Förlossningar flyttades till sjukhus, myndigheterna, professorer och läkare började styra barnuppfostran och tex amning. Det fanns rekommendationer, böcker och guider om barnvård, varpå beröring, gungande och svarande på barnets gråt blev illustrerat som fel beteende. Bebisen tog ifrån mamman direkt efter förlossningen, för att kvinnan behövde ”vila”. Barn skulle härdas, sova själva, inte bortskämmas. Föräldrarna behövde avkoppling och egen tid på kvällarna. Amning och barnavård skulle vara en plikt utan njutning. Mammorna skulle istället ta hand av hushållet. 1930-talet Alva Myrdal förespråkade de nya uppfostringsprinciperna: ”Därför får den moderna mamman stålsätta sig och fasthålla vid sin princip att hennes baby skall vara ensam utom vid söktiderna.”[i]
Det var många bebisar som då dog från sjukdomen ”marasmus” (wasting away, infant atrophy, undernäring, svält). Man kopplade det inte med brist på beröring. Beröring, svar till gråt, matning på begäran betraktades som djuriska impulser. De flesta mödrar kände att det var fel men vem var de att säga emot myndigheterna? Tack och lov många gjorde det. Idag vet vi att närhetsbehov är en av de viktigaste spädbarns behov. De kan inte leva utan den. På brösten hos en vuxen, har ett spädbarn trygghet, värme, någon som kan förflytta den, näring – allt de behöver för att kunna överleva. Man kan inte bortskämma ett barn, genom att uppfylla deras grundläggande behov. Kängurumetoden är en av de starkaste bevis på det.
BABY-WEARING’s BÖRJAN
Men innan William kom på hans ide med den mobila enheten, då fick människor bära på sina barn.
I traditionella kulturer bär man fortfarande på sina barn dagligen. Så här kommenterade afrikanska kvinnor när de såg en barnvagn:
” (…)en kall bur fylld med onödiga skallror, mugghållare och speglade strålkastare. Föreställ ett barn som stoppade in i en sådan grej och sköt runt staden som något slags husdjur.” ”De kan inte sitta som klumpar” (Washington Post, publishes 20:e maj 2004, Emily Wax)
Barnvagnar blev ett fiasko i Nairobi och en förolämpning mot traditionen (abhorrent fad = avskyvärda modefluga).
En afrikansk barnläkare gav en omdöme att barnvagnar kan skada relationen mellan en mor och ett barn. ”(…) vagnen är för att skjuta barnet ifrån sig” – säger han – ”Barnet på ryggen följer modern i värme och komfort. Barnet känner sig tryggare och säkrare människor är lyckligare människor.” När de behöver mat, finns maten där. Det räcker bara att flytta dem från ryggen fram och lyfta på trojan. Vem behöver en mugghållare? Många människor i Nairobi sade att de tycker att enheten skulle vara bara ett annat exempel på när afrikaner adopterar de värsta industrialiserings vanorna.
”Vad händer härnäst? De kommer att berätta för oss att sluta amma offentligt? Aldrig i livet” – säger Carol Mandi, East African women’s magazine EVE VD.[i]
Olika bärsjalar och bärselar började komma i användning i västvärlden på 1960 talet. Då återgick man också till mildare mer medkännande form av föräldraskap, som var också instinktiv.
Den första strukturerade bärselen var utvecklad 1969 av Ann Moore i Amerika. Hon kallade sin sele ”Snugli”. Hon baserade sin design på när hon såg afrikanska kvinnor att bära barn, när hon jobbade på Peace Corpus som volontär i Togo, Väst Afrika. Den liknade lite en podeagi.
På 1970 talet bildades det första tyska företagen med vävda sjalar, Didymos, efter grundare Erika Hoffman fick mexikan rebozo.
1981 i Hawaii Rayner Garner uppfann för sin fru Sachi en sling med två ringar och vadderade kanter för att bära barn – en RINGSLING / RINGSJAL. Hans design blev otroligt populär och använd. 1985 köpte upp Dr
William Sears, en amerikansk barnläkare, rättigheterna och fortsatte
att tillverka och popularisera ringsjalar. Dr. Sears har skapat ett uttryckt ”attachment parenting”. Baby-wearing är en av de principerna. Det var hans fru Martha som hittade på namnet ”baby-wearing”.
1970 skrev amerikanen Jean Leidloff boken ”The Continuum Concept” efter många år i djungeln i Venezuela och observation av inhemska
människor. Hennes bok uppmuntrade utvecklingen mot mer empatiskt föräldraskap. Hon uppfann och pratade om en fas av ett barns liv ”i famnen” (in arms), när bebisar är helt och hållet beroende av andra människor och de har medfödd förväntan att vara hållna.
År 1981 kom en riktig baby-wearing revolution. Då kom också en av de första böckerna i detta ämne ut av Maria Blois, doktor från Texas.
I början av 1990 talet, skapades en modern bär-påse (pouch) i Hawaii.
Kinesisk MeiTai har funnits i en eller annan form i århundraden, men den blev inte populär i västvärlden tills det var moderniserat med vaddering och andra justeringar. MeiTai blev först populär och väl känd i mitten av 2003, dock i 1970-1980 LLL magazin (La Leche League – New Zeland mom till mom stödgroup) publicerade en instruktion till hemmagjort MeiTai.
Men våra långa vävda sjalar är en västvärldens uppfinning. Vi tycker om att ha en extra säkerhet i form av axelband.
Sedan 80 talet har baby-wearing stigit och stigit i popularitet. De är inte bara ergonomiska och bekväma men de är även moderna.
2011 kom ”The Naked Love Evolutionary Theory” (James Giles, 2011, filosof och psykolog) som påstår att en av anledningarna att första människorna borttappade kroppshåret är mödrars vilja att bära sitt barn, vilken var förstärkt av njutning av hud mot hud kontakt. Denna teori stöder tanken att mänskliga spädbarn över miljontals år utvecklade en förväntan om intim och ständig kontakt med en annan människa. Alltså som nämnts tidigare, att bära barn är naturligt och inskrivet i vår genetik.[i]
När jag började mitt jobb som bära-barn rådgivare i Sverige året 2013, fick jag många skeptiska blickar. Sjalar? Nej. Popularitet långsamt ökade, för att äntligen blomma året 2017. Men bära barn historia i Sverige tar vi en annan gång.
OLIKA METODER ATT BÄRA-BARN
Olika metoder att bära barn har utövats i århundraden runt om i världen.
Det finns många metoder och många verktyg för att bära barn. Nästan alla kulturer har egna. De är designade för att mötta kulturella/traditionella vanor att bära barn i olika positioner, geografiska och klimat behov, samt typ av arbete som mödrar utför. I varmare klimat behöver bebisar äta oftare för att undvika uttorkning. I kalare klimat brukar bebisarna äta mindre ofta under dagen, därför kan sele/bräda/korg till och med vara hängd i trädet medan mamma jobbar.
Cradelboard – indian (Native American), på ryggen och man kunde sätta fast den på hästsadeln. Man använde dem tills barnen kunde gå från etnografiska traditionen, dock fortsatte många mammor att använda cradelboard långt efter barnet fyllde 1 år. Remmar säkrade bebisen inne och mjuka naturliga material som lavar, mossa och strimlad bark, användes som dämpning och blöjor. Cradelboard var antingen utklippt från platta träbitar eller vävd av flexibla kvistar som vide och hassel, och vadderade med mjuka, absorberande material. Utformningen av de flesta cradleboard är en platt yta med barnet insvept tätt till den. Det oftast kan endast röra sitt huvud.
Aborigin använde något liknande, en barnsele gjort från bark, men utan täckande tyg.
Maori (ursprungs befolkning av New Zealand) mammor bär sina barn i et tyg/duk inuti kappan (pueru = cloak) eller i Pikau gjort av linne (flax) – knyttekniken liknar enkel ryggsäck. För Maori var barnen heliga och de var beskyddade. Baby pojke var buren av sin pappa. Annars var mödrar en huvud bärare. Mor och far föräldrar hjälpte också till.
Rebozo (Mexico) – kvadratisk vävt tyg bundet över ena axeln med barn oftast på ryggen. Alla kvinnor använde rebozo som sjal även utan bebis. Färgglad vävd bomull. Bebisen kan vara buren fram, på ryggen eller höften. Manta (Peru) – ligger på båda axlarna som mantel, barnet sitter högt på ryggen. Parraje (Guatemala) – liknar rebozo
Amauti (Inuit – Alaska/Canada) – tjock arktisk jacka med baby ficka på ryggen, barnet får även plats under oversize luva. Kanske inte så praktiskt till att amma i men håller bebisen värm.
Bilum (Papau New Guinea) – en nätpåse hölls från pannan med barnet hängande på baksidan (mycket stark nacke!)
Selendang (indonesia) – lång dekorerad (ornated) sjal (wrap)
Siol Fagu (Welsh) – amningsjal / warm sjal, använd av både man och kvinnor för att bära barn
Etiopien – en filt med remmar på toppen, liknar Onbuhimo
Khanga eller kitenge (Africa) – kort kläddplagg knuten rund bröstkorgen, så att baby sitter lågt på ryggen. De är en del av utklädde, som man har på sig även utan bebis. Man använder de som förkläde, filt.
India – kvinnor knut bebisarna i delen av deras ”sari”
Borneo – korgar
Asia – Kvadratisk eller rektangel tyg med remmar på alla hörn. Onbuhimo (Japan). I Japan kvinnor använde också deras ”Obi’s” (sash/skärp till Kimono) för att bära barn på deras ryggar. Podeagi (Korea). Hmong (Vietnam). Met-tai (Kina). Bei (Kina)
Europeiska föräldrar – använde en blandning av påsar/väskor (pouches), för att nästan helt övergå till sjalar & selar
© Millame 2018
Referenser:
[i] ” Infant Carrying: The Role of Increased Locomotory
Costs in Early Tool Development” Wall-Scheffler, C.M et al (2007), Dr Cora Wal-Scheffer, proffessor of biologi &antraphology, USA
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ajpa.20603
Publication to download https://wallscheffler.files.wordpress.com/2009/08/wall-scheffler-et-al-2007-baby-carrying1.pdf
[i] “Amning i vardagen” Marit Olander
[i] African mothers see baby strollers as abhorrent fad
http://www.sfgate.com/news/article/African-mothers-see-baby-strollers-as-abhorrent-2757589.php
[i] Hairless Skin and Romantic Love: The Naked Love Theory
http://www.scienceifrelationships.com/home/2012/5/8/hairless-skin-and-romantic-love-the-naked-love-theory.html
Naked Love: The Evolution of Human Hairlessness – James Giles
http://philpapers.org/rec/GILNLT
Böcker:
“Beloved Burden. Baby-wearing around the world” I.C Van Hout
“Why Babywearing Matters” Rosie Knowles
“A Baby Wants to be Carried” Evelin Krkilionis
“Babywearing” Maria Blois
Bilder:
Pinterest
https://www.flickr.com/photos/george_eastman_house/sets/72157608512488080/
http://www.columbia.edu/itc/anthropology/v1007/2002projects/web/australopithecus/austro.html
https://onyababy.com/2013/04/evolutionary-parenting-babywearing/
https://www.brooklynmuseum.org/opencollection/objects/3518
https://aaregistry.org/story/baby-buggy-patented/
http://www.inventricity.com/ann-moore-inventor
https://www.didymos.com/en/about-didymos/didymos-wrap-sling-the-original-since-1972/didymos-over-the-years/
https://blogkoalinha.wordpress.com/tag/rayner-garner/
https://www.askdrsears.com/topics/parenting/attachment-parenting
http://doorofperception.com/2013/07/jean-liedloff-the-continuum-concept/
https://dunedinbabywearinglibrary.wordpress.com/background/
http://www.native-languages.org/cradleboard.htm
http://dinosauriens.info/?u=The+History+of+Babywearing
Länkar:
Here is a tribe
http://kefasberlin.se/articles-artiklar/here-s-a-tribe.html
What a new baby expects- from birth to going home
http://www.bellybelly.com.au/baby/what-your-baby-expects
The History of Babywearing and “Modern” Slings
History of babywearing
http://www.amawrap.com/history-of-babywearing/
The History of Babywearing
http://wrapbabyboutique.com
A peek in to the past: touching our babies
https://theotherbabybook.wordpress.com/2012/08/13/a-peek-into-the-past-touching-our-babies/
A History of Babywearing
http://wearingyourbaby.co.nz/history/
The History of Babywearing
http://www.gentleparenting.co.uk/kc/the-history-of-babywearing/
A Brief History of Babywearing
http://hybridastamama.com/2013/06/a-brief-history-of-babywearing.html
Baby What? A Short History of Babywearing
http://www.bynature.ca/baby-slings-history.html
Rebozo: A beautiful tale on discovering babywearing
http://bwichicagoland.wordpress.com/2011/01/12/rebozo-a-beautiful-tale-on-discovering-babywearing/
The Evolution of Babywearing
http://evolutionofbabywearing.wordpress.com/tag/early-infant-carriers/
Evolution, parenting and babywearing…
http://onyababy.com/2013/04evolutionary-parenting-babywearing/
The Baby Stroller: A Visual History
http://thebirdfeednyc.com/2011/11/28/the-baby-stroller-a-visual-history
Baby transport
http://en.m.wikipedia.org/wiki/Baby_transport
The History of Strollers – Rolling Along!
http://www.thehistoryof.net/history-of-strollers.html
Babywearing
http://en.wikipedia.org/wiki/Babywearing
Babywearing
http://en.m.wikipedia.org/wiki/Babywearing